Våra förfäder

Det som verkligen är intressant med byaordningen från 1759 är att av de bönder som undertecknat byaordningen med sina bomärken så är sex av sjutton direkta anfäder. Nils Larsson, Hans Nilsson, Per Larsson, Per Jönsson, Nils Svensson, Jöns Nilsson.

Ränneslövs Byordning 1581

I en dombok av 1702 hänvisas till ”en Frededom huru medh Fredhållande skall umgås” av den 19 januari 1581, den äldsta kända byordningen.

Ränneslövs Byordning 1682

Den nästa "byalag" som vi känner till är från 1682. Ur den är följande avskrivet. Detta är vad som står skrivet på första sidan av Rendislöff Bye lough eller almindeligh Byeskrå.

"Rendislöff Byelough eller almindeligh Byeskråe, huor efter samptlige åboer skulle sigm mod huer andre forholde åhr efter andet, med louflig fred och hägn ofuer Ager och Engh sampt skoufhygge och andet mere.

Indrättet och sammenskrefuen, med menige byemendts vilje och samtyche, af Pastore Loci, 

Häderlig Här Jens Hansson Ulmivallis, Den 12 juni: 1684.

Det samme du vilde dig selff skulde skee I mod din näste du altid betee, Så går dig alting lychelig i hånd, Enten du er til Land eller wand."

Ränneslövs Byordning 1759

1:mo.                      SkaIl en Åldersman årligen tillsättas, den Byamän den 1 Maji äga  wälja, och hvilken äger frihet sammankalla Byemän , och med dem rådgjöra, om allt thet byen kan angå med täppning, bärgning med mera.

 2:mo.                      Om någon blifver borta, ta han, till sammankomst af Åldersman kallad warder, och icke är sjuk eller i ärende bortrest then samme skall hvarje gång plickta fyra öre S:mt. (silvermynt) sammaledes,  om någon wid sammankomsten brukar oanständiga ord, eller utgjuter ed, ware han förfallen till sex öres böter

 3:mo.                      Hvarje, år den 24 April skall åker-gärdet wara gaplyckt, och creaturen utestängas, dock skulle allmän foderbrist infalla, måge hästar och fä-boskap wara inne til den 1 Maji och then förra terminen angå allenast, får, svin och gäss. Har någon sina gärdesstycke icke så uplagade, att de den 24 april hål1a fred, böte hvarthera fyra lire S:mt. Sammaledes om någon insläpper sins creatur, böte för hwart ett tvâ öre, och ett hwarje gång han således olofligen insläpper.

4: mo.                      Will någon efter den 24 April, eller få Byamän efter öfwerenskommelse hålla hästar och fäboskap inom gärdet til den 1 Maji, efter samma tid för foderbrist skull, hafva sina hästar inne, tjudre dem på egen äng, eljest plickta för hwar häst som han låter gå öfver sitt ängsmärke åtta öre S:mt.

5:mo.                      Den 12:te Maji skola Byamän samlas och öfwerse gärdes- gårdarna, ho få icke har thesamma i sådant stånd, att de öfver sommaren kunna gjöra fred, skall plickta för hwar famn ett öre S:mt, och wara skyldig inom förelagd tid gjöra sin gärdes-gård god, hwilket åldersmannen , med 2:ne sina närmaste, grannar, skall efterse. Är thet ändå försum­mat, skall han plickta dubbelt, och fördubblas böterna intill dess han sin, skyldighet fullgjort. Äro gärdes-gårdarnas små hå1, att gäss eller gässling sig därigenom kunna tränga, plicktas för hvardera ett halft öre, ändock att gärdes-gården eljest kan ware förswarlig, bötes sex öre, och fördubblas böterna om han ej strax förswarlig gjöres.

6:mo                      Blåser gärdes-gård neder, sedan han är granskad, och ägaren efter erhållen kunskap därom, honom  ej straxt upplagar, skall därför plicktas med sexton öre S:mt.

7:mo.                      Har någon sådana creatur, som antingen nederbryta eller springa öfver gärdes-gård, the samma måste han hålla i häckte, och eljest plickta hwargång de i äng- eller åkera-gärdet finnas, Fyra öre för hwarthera, efter Åldermans och 2:ne Byamäns wärdering. Har någon okynnes fä, och will ej därå skaffa bot, sedan han en gång warnad är, böte för hwar­thera åtta öre, och betala skadan dessutom.

8: mo.                     På thet ej må hända att then ens skall nedertrampa then andres gräs, skola Byamän på en dag, efter allmän eller de flästes öfwerenskom­melse, begynna slåtten. Ho däremot bryter böte för sig sjelf åtta öre och for hwar person han hafwer med sig i thetta gjöromål, like så mycket.

Skulle någon för sjukdom och förmögenhet, att wid sådan omständighet lega sig hjälp, ej hinna med sin bärgning, skola Byamän, när de sjelfva tio dagar hafva höstat, ware skyldige, att med 2:ne per­soner a hwart hushål hjälpa honom antingen hel eller half dag, på egen eller ägarens kost, allt efter omständigheterna, och plickta the ute­blifwande med sex öre för mans- och fyra öre for qwins-person. Men om någon sjelf förmår förrätta sin bärgning, och af lättja och sjelfswåld försummar, hafwe ingen hjälp att vänta.

9: mo.                      Ingen hafwe frihet, att slå äng 2:ne gånger eller tjudra i slagen äng wid åtta öres böter I förra omständigheten, och 1ika många i sednare för hwert creatur.

10: mo.                      När gräs fyra dagar är slagit, hafve Åbo frihet att tjudra ett par hästar I sina slagne ängar. Gjör thet någon förr, plickta sex öre för hwar häst. Tjudrar någon flere än 2:ne hästar, böte för hästen hwar dag fyra öre, och skall sedan hästarna blifwa släpte i å-ängarne, ingen häst wid sexton öre S:mts wite få tjudras, utan så är att wid hö- eller sädes-bärgningen någon skulle bruka sina hästar inpå aftonen, och behöfwer i samma ärende then följande dagen hafwa dem bittida wid hands, men däräst han ej behöfwer dem til sin sädesbärgning eller wäderleken hin­drar thensamma, skola de i förra händelsen å aftonen, och i sednare om morgonen bittida wid föreskrifne böter utskaffas i å-ängarna.

11 :mo.                  När bärgningen i thet sa kallade täppet är skjedt och byamän komma öfwerens,, att släppa creaturen där in, skall Kyrkoherden , som där har mäst äng, få insläppa fyra fullvuxna creatur, åldermannen tre. Men klockaren och hwar Åbo to stycken (2 st) dito, 2:ne kalfwar under år gamla emot en ko eller stut beräknade. Släpper någon in mera än föreskrifwit är, plicktar för oxe eller ko en daler och för kalf sexton öre, och tage dem ända ut igen. Blir något af de större hemmanden klyft i 2.ne delar, skall hwar Åbo njuta samma rätt.                                                                                                                                                                                                                                                                                                          2:ne delar, skall hwar Åbo njuta samma rätt.

12: mo                      Som dikning nu förrättas imillom Vallberga och Ränneslövs byars ägor, skola Ränneslövs Byamän äfwen komma öfwerens, när de wilja släpp sina hästar i å-ängarne, få hwar Åbo, i anseende därtil, att han dikar lika stort stycke, får thit släppa ett par hästar, och Kyrkoherden som är part behöfver en ridhäst, 3:ne hästar, men skulle antingen han får flere kjörslor skull wid inbärgningen behöfwa att hafwa inne fyra hästar, eller och någon Åbo hafwa ett fölsto, som hade bättre bete af nöden, än på utmarken finnas, får thet skje emot åtta öres afgift til byen, enär ett sådant häst-cretur insläpptes. Släpper någon in flera hästar, böte för hwarthera en daler S:mt. Skulle hernman i byen blifwa klyft i smärre delar, skall tå hwar Åbo på ett sådant hemman hafwa med de andra lika frihet, men då äfwen taga med Byamännen lika del i then förrättade dikningen, såsom och i fall uppå 2:ne nuwarande. Hemmans-delar skulle framdeles blifwa. En Åbo, han skall wara fri för hållandet af längre dikning än en annan, och icke eller fä hafwa inne flere än ett par hästar.

13: mo                      Är sädes-bärgningen fullbordad hafwe ändå ingen magt insläppa crea tur, förr, än Ålderman haft Byamän därom tillsammans. Gjör någon thet, böte för hwart större creatur sexton öre och för de mindre, såsom swin, gäss, får två öre. Släpper någon in annans creatur, böte en daler, skulle thet under sädes-bärgningen skje med ominne och utan wettskap, sedan thet om aftonen är wordet mörkt, och bärgningen. likafullt bedrifves, ware inga böter därpå.

                      Har wäderleken warit sådan, att någon kunnat inbärga sin säd, men icke welat på honom. åge Byamän släppa löst åttonde dagen sedan de sitt inbärgat, men har ynkedom wäderlek eller sädens omogenhet samt annat dylikt förfall hindrat honom, må thet icke skje wid föreskrifne plickt.

14:mo                      Såsom gässen, när winter-sädet skjer, plocka upp rågkornen, hwilka ligga på jorden eller synas i mullskorpan skola de undantagande lif-gässen den 9 Oktober på stigen intagas och för hwerthera, utom förenämde, som finnes gärdet plickta två öre.

15:mo.                      På 4:de dagen, sedan gärdet är upgifwit, skola swinen wara ringade, och sedan hela hösten och wintern till den 24 April då de måste utestän gas. För hwart oringat swin skall plicktes två öre hwer 14:de dag skola 2:ne af Byamännen se härefter til skriftes, och hos Åldermannen angifwe den brottslige, som i brist af godwillig betalning, drager för sorg om pantninqen. Contnuerar frost och stark winter, behöfwes ej denna tillsyn så ofta, utan då skola de_, som stå för thensamma, dagen efter töwäder börjar, förrätta henne, och sedan gifwa dem tillkänna, hwilka ordningen därefter tillkommer. Försumma de någotdera af detta plickta åtta öre hwarthere. Har någon ej swinen inne, då ringningen efterses, plickta för hwart swin ett öre, ändock that är ringadt. Förnim mas swinen redan i åkrar eller ängar, som ofta skjer när de länge warit ringade, skall ägaren, tå blir warned ringa dem ånyo och om han that försummar, plickta som för oringade swin.

16:mo                      Lägger någon wäg öfwer annans  äng, utan ägarens lof, då rätte far-wägen är brukbar, böte sexton öre, skier det öfversådd åker eller såden, som är uppkjörd till att besås i fårorna, böte äwen så mycket.

17: mo.                      Hugger någon, utan lof, ris på annars ängstycke, han skall böte med sexton öre för lasset, och å part 2:ne öre för stubben, om träd fälls.

18:mo.                      Den 1 April och den 1 Oktober skall Ålderman med 2:ne grannar besiktiga alla eldstäder i byen, och hwarest det ej finnas i stånd, och skårstenarne rena för sot, dem genast nedriwa .

19:mo.                      Emedan af täppet och å-ängarna på föreskrifne sätt någorlunda till räckligt, bete kan blifwa för creaturen, skall all annan tjudring, än här omröras, wara förbjuden wid en daler S:mts plickt, utan så är, att någon har något sjukt eller av olyckelig händelse skadat creatur, få dess tjudn ing efter förut skjedd besicktnlng af Åldermannen och 2:ne Byamän får tillåtas.

20: mo.                       Alla Böter, som efter denna By-Ordning utfalla, skola således anwän das, att halfva delen förwaras til kyrkogårdsmurarnas widmagt hål lande, som tillhöra byen, och halfva delen til. annat, som efter öfwerenskommelse kan finnas nyttigt och tjänligt.

 

Å denna öfwerenskommelse, såsom syftande på ordning och enighet i byen anhålles ödmjukligen om Wälädle Herr Häradshöfdingens och Lofliga Tings Rättens stadfästelse.

 

Datum ut supra.

 

Swen Llnderot       Zacarias Wulf.  
Nils Larsson
Nils Hansson         Knut Persson    Anders Jönsson
Hans Nilsson         Olaf Larsson          
Lars Andersson.
Måns Svensson      Ingemar Knutsson  
Per Larsson.
Per Jönsson            Per Svensson
Nils Svensson
Hans Mattisson      Nils Andersson   Johan Andersson
Jöns Nilsson.

 

( Samtliga bönder med bomärken.)

 

År 1759 den 19:e Juni wid Höks Härads Lagtima Sommar-Ting uti store Tjärby är föregående By-Ordning offentligen uppläst och som Tings-Rätten efter behörigt skjärskådande funnit thensamma lända til bibehållande af Ägofred, Ordning och Sämja grannar imillan, samt i öfrigt enligt med Lag och Kungl. Maj:ts Nådiga Bref til samtelige Herrar Landshöfdingarne af d. 20 Februari 1742 jämt thet theerwid til By-Ordning bifogade Project, Ty pröfwar Tingsrätten rättwist, att efter begäran Lagligen fastställa denna By-Ordning til alla dess omständigheter och weder börandes ofelbara efterlefnad.

År och dag som förr skrifwit står.

 

På Tings-Rättens Wägnar:

Martin Lindberg.

 

Afskriftens riktighet bewittna:

 

Carl Bothenius                      Niclas Malmborg.